Lindesro

Idag (eller igår, 25 mars) var jag på min fars begravningssermoni.

Han blev nästan 86 år och arbetade med skapande och undervisning ända tills han blev 85.
Det var väl dags, men ändå så svårt att fatta…

Jag hade länge bävat för begravningen, det är så tungt, kravfyllt.
Jag har svårt för sådana saker. Det är kyrkorna kanske.
Vackra byggnader som plötsligt stänger mig inne…

Den här cermonin var dock helt annorlunda. Underbara Clara Hall, i Enköping. Många gripande uttalanden, uttryck för sorg, men en öppen och ärlig samvaro.
Tror han är sörjd av och saknad av många.
Jag vet det…

Många hukar sig i blåsten. Kryper ihop och tar sats mot längtan bort, i både tid och rum.
Jag kan förstå det, men ändå, jag gillar november, älskar de färger som nästan inte finns…nästan.
det är OK att tända ljus och läsa en bok.
ja, jag gillar det… 

Posted by Wordmobi

Så här kan det vara i novembermörkret

Posted by Wordmobi

Har haft lite stök med de mobila gränssnitt jag hittat. Hoppas det här funkar som det ska.

Posted by mobile phone:
Hoppas det går lättare nu, att skapa i bloggen. Enklare tangentbord…Lite energi bara så…

Jag har lagt upp lite albumbilder på Picasa. Där kan man lägga bilder lite skyddat om man vill. Om man får tag i en länk kan man doch se ett av albumen.

Tänkte därför passa på att raljera lite över hur fint vi bor. Våra utsikter, nutidsutsikter och förhoppningsvis även framtids…

Klicka här för att se albumet. (Jobbigt….!)

Posted by mobile phone:
Det är det första inlägget jag gör från mobilen. Det var lite trassel först, men jag fick hjälp av Space2U, mitt webbhotell. De är bäst, typ. Bloggar framför TV:n, där Timell och hans vänner förströr oss. (Undrar om det blev rätt stavat?…)

Nu har den uppländska våren tagit sig till nästa nivå.

Vitsipporna är här:

Slånbärsbuskens blommor håller på att slå ut, det har dykt upp en och annan gullviva, och fåglarna njuter av sin frihet. Till och med den gamla granen som skyddar vår skogsbacke vill glänsa med sin virilitet.

Och framför allt kungen av nordens vår- och sommarblommor. Den ständige överlevaren, som till och med givit sitt nam till de barn som måste kämpa sig in i, och genom livet.

De barn som oförtrutet vägrar låta sig slås ner och ger sitt liv den chans det så väl förtjänar.

Maskros, jag högaktar dig!

Precis som det ska vara. De struntar i om det är kallt, men är det snö vägrar dom gå ut. Men nu så…

Kungen.

Äldsta hönan, född 2001, solbadar i sand.

Dom har det faktiskt ganska bra våra höns. Det finns människor som har det värre.

Även Hugo tycktes njuta, det fanns så mycket att kolla in. Hönsen är inte rädda för honom, de är vana, bryr sig inte.

Kycklingarna från i höstas (Stens) har blivit såhär stora nu. 

Tog en liten promenad, ner till ån. Nu kan jag förstå varför skattmyndigheten tycker att vi har sjötomt (Strandnära) 

Brusa högt, lilla å (Schaffer J-sson Lind m fl)

Nu ligger en sjö där!

När jag kom tillbaka visade lotta att det har slagit ut blåsippor.

…det är fint, som pugh sjöng en gång.

Det är verkligen det. Halva köket nytt. Hunder katter som sköter sig.

Katten tittar på mig, undrar…

Alla andra sover, Hugo, hunden så det hörs.
Han var med i tidningen “Härliga hund”. En kändis.

Jobbet tar musten ur mig just nu. All webbTV som skall dras igång och med alla hinder…

Men det är ändå väldigt kul, det kommer att innebära mycket nytt för många på jobbet. Nytt och kul.

Så bra gäng att jobba med, Björn och Åsa, de är klippor. Hoppas Börje kommer tillbaka snart.

Tur att vi har magnus med som stöd, också. Han bidrar med mycket input. Snart måste vi få hem bildmixer och mickar så vi kan börja jobba seriöst. Jag måste räkna lite till bara, jämföra.

Det blir bra.

Tack Björn och Åsa för att ni är så tappra och dedikerade.